Nedan återspeglas lite dykrelaterad information och historisk vrakinformation för sydkusten.
Vrakletare med intressanta objekt.
Intressanta dykrelaterade länkar.
Intressanta dykrelaterade länkar.
Detta register har framställts av Marin-X som i viss mån kan stilla den vet girige vrakdykaren som kanske hittat rester eller lämningar efter en båt, fartyg längs den sydsvenska kusten. Historien över dem förlista fartygen har hämtats från lokala tidningsutklipp som är daterade från 1800 och fram. Många vrak har ej en exakt positionsangivelse utan har endast en geografisk position. Så det finns många oupptäckta smultronställen för den inbitne vrakletaren.
><{{(°> ><{{(°> ><{{(°>
1678-12-05
Lämningar efter 2 ( Svenska) flottor skall ha påträffats vid Bornholms sydvästra kust.Den första förlisningen skall ha ägt rum 1678-12-05 då en flotta på 23 fartyg från Pommern till Karlshamn överraskades av en storm varav 19 förliste. Förlisningen skall ha ägt rum vid Bornholms syd kust och som skall har dragit med sig 3600 man,varav 400 räddat sig på Bornholm och som då avväpnats och tillfångatagits. Hemtransporten skedde under Brandenburgs ledning. Enligt sägnen skall förutom besättning även pengar ,silver,guld,ädelstenar och bronskanoner ha gått i djupet någonstans mellan Sosevig bort emot Dueodde.Några av vrakdelarna har genom ökad sandflyckt visat sig mellan klitterna.Året därpå 1679-10-27 skal åter en flotta ha råkat ut för sjöhaveri då transporterades 4000 man från Ystad till Pommern varav 3000 man befarats ha drunknat.Kofferdifartygen bestod av 8 Svenska 3 Brandenburgska 4 Kollberg 4 Lübeck 1 Holland. Den danska dykaren G.Sikker-Hanssen skall ha sökt efter de rester som lämnats. Uppgiterna har hämtats från Berlingste Aftenavise.
Avanture 1767-10-05
En Galliot Strandade i stark storm vid Sandhammaren 1/4 mil ost om Kåseberga. Dagen före strandningen miste fartyget i stark storm sin stormast. Den sprang av vid däcket. Besättningen nödgades sedan låta fartyget driva med vinden. Stormen ökade och fartyget ville kantra varför besättningen tvingades sätta fartyget på grund varvid den vid första stöten gick sönder i bottnen för att senare helt slås sönder. Den lätta lasten flöt längs stranden. Besättningen räddade sig genom att flyta på bräder och vrakdelar tills Dykeribetjäningen räddade dem med fara för eget liv. Skepparen och en passagerare vid namn Wickman. Denne var handelsbokhållare från Fredrikshamn. Han var dessutom son till en av fartygets redare. Dessa två män hade vid fartygets sönderslående fallit i sjön och inte setts sen dess. Två dagar senare hittades de två döda vid Skillinge, 1.5 mil från strandningsstället. De blev hederligt begravda genom Dykerikompaniets försorg i Walleberga kyrka. Hemmahamn Fredrikshamn. Avgick från Fredrikshamn till Lübeck med Järn bräder tran och talg. Strandade 1767-10-05
Die Hoffnung 1810-08-01
Galeas förliste i närheten av Ystad. Avgick från Göteborg till okänt. Lastad med pudersocker, Tetse och terres socker färgträ. Förlisninsgdatum 1810-08-01
Carolina 1812-07-01
Skonerten kom för nära land och grundstötte vid Landgrundet vid Örnahusen ca 5,5 distans NO Sandhammarens fyr, sannolikt till följd av felaktig bedömning av avståndet till land. Hemmahamn Oskarshamn. Avgick från Kalmar till Köpenhamn med trävaror. Grundstötte 1812-07-01 *.
Brothers 1823-12-07
En Brigg strandade nära Hammars by i Ingelstad härad. Hemmahamn Skottland. Avgick från Riga ( Lettland) till Dundee (Skottland) med hampa, linfrö, lin. Strandade 1823-12-07
Boldon 1825-03-27
En brigg strandade "vid kusten inom Ingelstads härad, utanför Hagestads Bys mark" ( Vid Kåseberga) .Hemmahamn England. Avgick från Newcastle till Memel (Litauen).
Strandade 1825-03-27
Diamond 1827-08-25
Fartyget strandade vid Sandhammaren. Avgick från Riga till Boston lastad med Järn, hampa, ljus, segelduk, linneväv och svinborst. Hemmahamn Boston. Förlisningsdatum 1827-08-25
Aurora 1830-01-01
En Galeas Strandade vid Revhusen, 0.5 mil ost Ystad. Inget hopp om att få det flott. Hemmahamn Rauno (Finland). Avgick från Holstein (Tyskland) med barlast. Strandade 1830-01-01
Carabla 1833-11-10
Galeas strandade och blev totalt vrak vid Sandhammaren. Strandade vid Westera Mälarehusen på Sandhammaren. Klyvs i öppen sjö och strandat på Sandhammaren vid Västra Mälarhusen. Hemmahamn Sverige. Avgick från Ronneby till Malmö med ved, timmer. Strandade 1833-11-10
Carl Johan 1841-01-01
Fartyget strandade vid Horshallen, 1/4 mil söder om Simrishamn. Hemmahamn Nystad. Lastad med trävaror. Strandade 1841-01-01
Carl Johan 1841-01-01
Fartyget strandade vid Horshallen, 1/4 mil söder om Simrishamn. Hemmahamn Nystad. Lastad med trävaror. Strandade 1841-01-01
Delphin 1841-10-04
Koff förolyckades syd om Simrishamn. Avgick från Riga (Lettland) till Gent (Belgien) med linfrö. Förliste 1841-10-04
Ebenezer 1846-01-27
En slup strandade vid Sandhammaren. Troligen omkom besättningen. Ett skrin med skeppsdokument flöt iland. Dagen efter förlisningen hittades vid Kåseberga två lik i sjömanskläder. Den var på väg från Gotland till Helsingborg med kalk och ved. Hemma hamn Helsingborg Förlisningsdataum 1846-01-27
Eclipse 1848-12-26
Skonert strandade troligen den 26 december 1848. Den var på väg från Köningsberg till England lastad med ärter och vete. Hemma hamn England.
Carl 1849-09-21
Barkskepp strandade vid Örnahusen, något öster om Sandhammaren. Fartyget troddes gå förlorat. Hemmahamn Kirkcaldy (Skottland). Avgick från Pillau (Ryssland) till Kirkcaldy med vete lin blånor. Grundstötte 1849-09-21
Belle Rophon 1849-11-25
En skonertbrigg förliste vid Sandhammaren, Ystad. Fartyget ligger kantrat, besättningen omkommen. Fartyget troligen sönderslaget. Hemmahamn Wismar Tyskland. Avgick från Pillau ( Ryssland) till Wismar ( Tyskland). Strandade 1849-11-25
Anna Catarina 1855-12-18
Jakt som strandade vid Sandhammaren nära Sandby bäck av Dansk nationalitet 1855-12-18
Aurora 1858-05-03
En skonert strandade ca 1/8 mil från Mälarhusen just norr Sandhammaren. Troddes bli vrak. Hemmahamn Rendsburg (Tyskland). Avgick från Memel (Litauen) till Lynn med linkakor. Strandade 1858-05-03
Carl 1858-10-18
En slup strandade på Sandhammaren. Fartyget vrak, besättningen räddad. Hemmahamn Frigeholm. Avgick från Frigeholm till Kiel med brädor. Strandade 1858-10-18
Cumberland 1859-09-29
En brigg strandade på Sandhammaren, på resa från Memel. Besättningen räddades. Strandade i närheten av räddningsstationen Mälarehusen." Hemmahamn England. Avgick från Klaipéda ( Litauen) till London med timmer. Strandade 1859-09-29
Brotheck 1859-12-01
Fartyget strandade och sjönk utanför Östra Mälarehusen. Hemmahamn Skottland. Avgick från Riga ( Lettland) till Dundee (Skottland) med hampa, linfrö, lin. Strandade 1859-12-01
Cato 1873-08-29
Skonertkoff överseglades och sattes på grund vid sandhammaren. Blev vrak. Besättningen räddades. Hemmahamn Papenburg. Avgick från Bremen ( Tyskland) till Piteå med barlast. Överseglad 1873-08-29
Brothers 1874-02-08
Skonare strandade. NO storm och snötjocka. Sandhammaren vid Mälarehusen. Fartyget blev vrak efter strandningen. Besättningen räddades. Hemmahamn Blyth ( England). Avgick från Windau ( Lettland) till London med sleepers. Strandade 1874-02-08
Catarina 1875-10-14
Skonare sprang läck i Östersjön och ankrade upp utanför Kåseberga. Ankarna draggade och fartyget drev iland vid Nybro å, Kabusabukten ost om Ystad. Blev tröligen vrak. Besättningen räddades. Vid tillfället rådde ostlig storm. Hemmahamn Veendam ( Holland ) Avgick från S:t Petersburg till Fredrikshall med Råg. Standade 1875-10-14
Holländsk brig 1876-11-06
Elna strandad på flaged utanför baskemölla. Fartyget vattenfyldes, besättning 7 man räddades. Under intensiv tjocka och svåra brottsjöar inne vid land strandade i går eftermiddag(430607) kl 15:30 alldeles invid Baskemölla, fyrmastade motorskonaren Elna från Brantevik. Bärgning av Elna anses ej utsiktslöst. Det beryktade klippgrundet flaged (50 meter från land) har även skördat en Holländsk brig och dess besättning som den 6 November 1876 grundstöte och slogs i sönder.
Catherine 1879-11-16
Skonert
1). Strandade i NO-lig storm 1/4 mil syd om Simrishamn.
2). Strandade under NNO-lig storm och snötjocka klockan 3 på morgonen på Horshallen, 1/2 mil norr om stationen. S. Hanöbukten. Det är möjligt att dessa två uppgifter gäller samma plats. Hemmahamn Elmshorn avgick från Libau (Lettland) till Rendsburg (Tyskland) lastad med råg. Strandade 1879-11-16.
Carolina 1880-09-12
Galeas, som låg utanför Skillinge, 1/2 mil söder om räddningsstationen, och lossade kol, dref i land till följe deraf att kettingarne sprungo under natten kl. 2, sedan OSO storm uppstått. Sedan uppsyningsmannen fått underrättelse om raketapparatens behöflighet, transporterades den genast till strandningsstället, dit den anlände kl. halv 4 och hvarmed då lyckligen ilandtogos besättningen (4 man) samt en tullvaktmästare, som var tullvakt ombord." Hemmahamn Faaborg. Avgick från Newcastle till Skillinge med kol. Strandade 1880-09-12
Bodil Catharina 1882-02-19
V. storm. Vid Brunstorp, strax V. om Ystad. Fartyget som sprungit läck i öppen sjö, seglades på land vid Brunstorp, strax väster om Ystad, under V.S.V. storm. Strandningen inträffade kl. 3/4,8 f.m. och raketapparaten anlände till strandningsstället kl. 10 f.m. Den av 2 man bestående besättningen räddades emellertid i egen båt, med hjälp af fiskare, hvadan raketapparaten ej behövde användas .Hemmahamn Randers ( Danmark). Avgick från Ystad till Aalborg (Danmark). Strandade 1882-02-19
Axel 1890-04-18
Hård ONO storm. Slup som till ankars utanför Ystad, måste sedan kättingarna sprungit, för att rädda besättningen, sättas på land. Landgrundet, ungefär 4 distans väst om Ystad. Hemmahamn Oskarshamn. Avgick från Malmö till Oskarshamn. Strandade 1890-04-18
Caroline 1894-05-26
I ostlig storm drev en Galeas iland vid Knäbäck mellan Åhus och Simrishamn. Hemmahamn Dragör Avgick från Knäbäck till Köpenhamn med Ved. Förliste 1894-05-26
Elieser 1895-10-09
Sedan en fiskare, den 10 oktober kl. 2,15 f.m., anmält att en skonert föregående afton, under vest-sydvestlig storm med regnbyar, strandat på landgrundet väster om Sandhammaren sammankallades roddare och biträden hvarefter livbåten och raketattiraljen transporterades till strandningsstället. Fartyget, som befanns vara norska skonerten ELIESER, låg nersjunket i sanden med masterna i 30' vinkel mot vattnet och besättningen hade tagit sin tillflykt till riggen. Två raketkast gjordes, och vid det sista nedföll raketlinan helt nära och drev sedan ned till fartyget. Men då besättningen ej gjorde något försök att bemäktiga sig linan, utsattes livbåten och roddes ut till fartyget. De af besättningen som ännu hade krafter därtill, firade sig ned från riggen. Men de övriga kastade sig handlöst ned i livbåten, som därefter landsatte de skeppsbrutne, tillsammans 6 man. Skonertens hemort är Farsund, Norge. Men vid förlisningstillfället så var den på väg från Köningsberg till Landskrona lastad med oljekakor. Den förliste sedan vid landgrundet, 1.3/4 dist V Sandhammarens fyr 1895-10-09
Carolina 1896-04-20
Förliste ONO om Långören, ca 1 distans syd om Skillinge. Hemmahamn Stettin. Avgick från Karlskrona till Stettin med fisk. Grundstötte 1896-04-20
Augusta Maria 1899-07-26
En skonert VSV styrde för nära land. Landgrundet om Sandhammarens fyrplats.
Natten mellan den 26 och 27 juli strandade straxt väster om stationen svenska skonerten AUGUSTA MARIA samt gav nödsignaler medelst bloss och mistlur. Räddningsmanskapet beordrades att skyndsammast inställa sig med transporthästar, varefter livbåten sjösattes och utroddes till skonerten. Besättningen vägrade emellertid att lämna det ännu täta fartyget, varför materialet återfördes. Påföljande förmiddag utgick, efter förnyade nödsignaler, uppsyningsmannen, båtstyraren och två roddare i fyrplatsens båt samt ilandförde besättningen. Hemmahamn Matvik. Avgick från Köpenhamn till Karlshamn med barlast. Strandade 1899-07-26
Okänt 1900-09-06
Farligt vrak i segelleden. En skonert som sjönk i torsdag. 1900-09-06 i S, SO ½ O. 3 till 4 distans från Sandhammarens fyr och ligger på ca 14 meters djup. Masterna är synliga och kommer till natten att förses med en lanterna för att förebygga olyckor.
Andreas 1901-11-16
Ryska barkskeppet Andreas strandade vid Gislövs hamnar och blir ett vrak. Skeppsinventarierna och lasten som är ångmideskol och koks kommer att auktioneras bort på Lördag den 23 November 1901
Elektra 1902-03-28
Galeasen överseglades av den engelska ångaren Divina och sjönk. 2 3/4 min S.S.O från Smygehuks fyr. OSO-lig laber vind. Den var på väg från Höganäs till Visby lastad med tegelsten. Förlisnings datum 1902-03-28.
Carls 1903-04-29
Skonerten Carls grundstötte vid sandhammaren 030429 och har blivit vrak. Besättningen kapten V.Larsson bästeman Ohlsson och en 14 årig kock blev räddad av sandhammarens räddningsstation. Anledningen av strandningen beror dels på Sandhammarens mistlur som gav en liknande signal som vid ett möte med en segelbåt i nedsat sikt. Kustbefolkningen bärgade trälasten och vad som bergas kunde. Skonert grundstötte N.O. laber vind. Anledningen till händelsen var stark tjocka och strömsättning. Landgrundet c:a 2 1/2 min. N.O. om Sandhammarens fyr. Hemmahamn Sölvesborg. Avgick från Oskarshamn till Warenmünde med trä. Grundstötte 1903-04-29
Avance 1903-05-02
Befälhavaren och Kontinental postångaren Nordstjärna inrapporterade i Lördags 030502 att de såg vraket av skonerten Avance från Ljusvik flytande på lasten och med riggen över bord. Ingen av besättningen sågs vid vrak resterna då de befarats omkomma. Vraket sågs senast 55,2 Nord 13,22 ½ Ost
Vajja & Nora 1903-05-02
Under den ostliga stormen strandade i söndagsmorse 030502 den Finska barkskeppet Vaaja och Svenska Tremastaren Nora på Sandhammaren. Båda fartygen blev vattenfylda och därvid kapades masterna och som sedan blev vrak. Besättningen räddades av Sandhammarens räddningsstation. Vrakens last och inventarier auktionerades bort efter en tid.
Hermine 1903-09-05
Galeasen Hermine från Hörvik på resa från Karlshamn till Hyllinge med trälast har förlist 4 distans nord om Hammar (Bornholm). Galeasen sprang läck därvid besättningen räddat sig i livbåtarna som sedan tagit upp av barken lisa från Häferöd. Besättningen landsattes vid Allinge. Hermine sjönk strax efter besättningen lämnat henne.
Johannes 1903-10-29
I Torsdag 031029 kl 07:00 grundstötte slättskonerten Johannes vid Hylkan söder om Brantevik. Kaptenen August Bengtsson av Norie (Blekinge) på resa från Karlshamn till skillinge med betmassa. Fartyget blir sannolikt vrak.
Anna Lovisa 1904-06-26
Jakten Anna Lovisa strandade i söndags 040626 vid Hammars backar. Jakten innehar en last av ved och har blivit vrak. Sjöförklaring avlades i går inför rådhusrätten skepparen C Westin hemmahörande i Kåseberga på väg från Karlshamn till Ystad med björkved sprang den 25 läck vid segelforsäringen ut med Sandhammaren. Efter en tids seglande sökte emellertid jakten lä vid Hammarsbackar men de överraskades av vind ändring och som drev jakten upp mot land. Efter några timmar blev jakten ett vrak. ändats en del av lasten kunde bärgas och kommer inom kort att auktioneras bort.
Bröderna 1905-01-07
Galeas förlist. SV storm. Anledning till händelsen var regntjocka. Landgrundet ca 2' O Smygehuks fyr. Hemmahamn Köpstadsö. Avgick från Harburg till Ystad med oljekakor. Förliste 1905-01-07
Eufrosyne 1905-09-28
I förgår natt 050928 strandade den Ryska skonerten Eufrosyne vid Sandhammaren med den ryska kaptenen Nitzler. Skonerten erbjöds hjälp men hjälpen avböjdes, men senare på dagen hissades nödflagg och de 8 mans besättning räddades av raketapparaten. Eufrosyne var lastad med trä och blir sannolikt vrak.
Margareta 1905-11-05
Natten till Söndag 051105 strandade vid Kylsbäck Skillinge skonerten Margareta med kaptenen John Westford, på resa från Hudiksvall till Köpenhamn med trälast. Besättningen bärgade sig själva med hjälp av livbåt. Fartyget som delvis är sönderslaget blir vrak.
Drott 1906-03-19
Skonert som skulle gå till segels från ankarplats, föll av åt orätthåll och grundstötte. Landgrundet strax norr om Brantevik. Avgick från Åhus till Stettin med blocksten. Hemmahamn Åhus. Förlisningsdatum. 1906-03-19.
Frigeholmsskonert 1906-04-19
Under orkan lik storm strandade vid Torsdags morgon vid 4 tiden mellan Kåseberga fiskeläge och Tryde å en Frigeholmsskonert på väg till Malmö med brädor. Besättningen bärgades i mycket medtaget tillstånd Sandhammarens fyrräddningsstatsion. Fartyget är total vrak.
Amandus 1906-04-24
Fartyg Amandus från Mistehult med kapten J.A Nilsson gick på grund vid Sandhammaren på resa från Figehola till Malmö. Lastad med brädor, besättningen räddad.
Ares 1906-05-18
Ångbåtskollision utanför Trelleborg. I tjock dimma kolliderade i Fredags (060518) den holländska ångbåten Hilvorsom med kapten Vander Velde på resa mellan råtsö och Zanndam med brädor och den Svenska ångaren Ares med kaptenen Forslin från Gävle kommande från sunderland. Varvid Ares efter en kort tid sjönk. Hilvorsom räddade de 19 besättnings medlemmarna.
Otto Roberts 1906-05-22
Ångaren Birger Jarl kolliderade med Skonerten Otto Robert om 57 registerton förd av kapten M Persson hemmahörande i Skillinge resa från Ystad till Karlskrona. Efter kollision försökte Ångaren Birger Jarl bogsera Otto Robert men som efter 10 minuter sjönk. Birger Jarl gick med minsta möjliga fart och uppfattade ingen mistsignal från Otto Robert. Otto Robert sjönk efter att ha fått styrbords låring penetrerat av ångaren Birger Jarl och där efter pressat sig 4 fot in mot förstäven. Det inträffade Uppstod utan för Sandhammaren.
Jusefina 1906-09-19
Strandnig öster om Svarte 060919 kl 03:00 Branteviks skonerten Josefina strandade öster om Svarte efter att ha råkat ut för storm och därefter tagit in vatten. Kaptenen T Mårtensson och de 2 mans starka besättning beslutade sig för att söka nödhamn och styrde mot Ystad, men p.g.a. av stormen strandade hon öster om Svarte. Josefina var på väg från Karlskrona till Roststock med plank. Stormasten kapades för att försöka rädda lasten och där efter försökte de sätta fartyget på grund. Skonerten var 50 år gammal innan den sjönk. Besättningen räddades av fiskare. Bärgnings ångaren Eol försökte bärga Josefina men utan resultat men ca 9039 plank bärgades.
Bertha 1907-09-02
En Skonert. SO-lig frisk vind. Mulet, men fyrsiktig luft. Under det revning av storseglet pågick sattes fartyget, som befann sig närmare land än befälhavaren beräknat, av den starka sydliga strömmen mot landgrundet. Landgrundet vid S ändan av Brantevik. Kl. 9.30 e.m. Genast efter strandningen sammankallades räddningsmanskapet, varefter materielen fördes till strandningsstället, dit den anlände kl. 10 e.m. Det strandade fartygets besättning hade då kommit iland med egen båt. En fiskarbåt hade försökt bärga de skeppsbrutna, men kunde till följd av bränningen ej komma fartyget tillräckligt nära. Hemmahamn Kalmar. Avgick från Kalmar till Vejle (Danmark). Strandade 1907-09-02
Albina 1908-02-29
Vid 23:00 i Torsdags (080229) sjönk galeasen Abina mellan Barsebäck och Valagrundet. Kaptenen Veberg från Ven, som var på resa från Klagshamn. Lasten utgjordes av flintsten och cement, då fartyget började fyllas med vatten lämnade besättningen och befälhavaren fartyget och gick i livbåtarna som roddes in i Lanskrona hamn.
Orvar Odds 1908-04-04
I lördags morse (080404) strandade strax öster om Kåseberga ångaren Orvar Odds. Kaptenen E. Andersson hemmahörande i Karlshamn. Grundstötningen skedde kl 04:00 under svår tjocka. Ångaren var på resa från Rostock till Karlshamn och var vid olyckstillfället ej lastad. Neptunbolagets bärgningsångare Herakules utgick i lördags till haveristen. Då hade Orvar Odds brutits på mitten och blivit vrak. En del av inventarierna bärgades av Herakules. Besättning och befälhavare uppgick till 5 man. Vrak delar utauktionerades bort av lokal fiskare som köpt vraket för 50 kr och hade efter en kort tid inbringat 300 kr. Vraket ligger 50 meter från stranden.
Okänd 1908-05-29
Okänt fartyg överseglat i Östersjön. Barken Zeus av Arendal med kaptenen björklo som i Onsdags 080529 passerade sundet i ballast från Wolgast till hemorten, berättar att fartyget den 23 April 1908 kolliderat i Östersjön mellan Trelleborg och Ystad under storm från O till NO med en tvåmastad segelfartyg som ögonblickligen gick till botten. Händelseförloppet gick så snabbt att det gick ej att rädda besättningen eller bestämma des nationalitet eller fartygets namn. Zeus fick obetydliga skador i fören samt ett par knäckta rår.
Bertha 1908-08-28
En Skonert Sammanstötte med ångaren Delta från Aabenraa. Bertha sjönk. 5' distans S 53' V rättvisande från Sandhammarens fyr. Hemmahamn Barth ( Tyskland). Avgick från Karlshamn till Barth med sten. Kollidera & förliste 1908-08-28.
1908-09-01 Tisdag
Befälhavaren på Kamma kapten J P Johnsson meddelar att han i söndags morse kl. 07:00 i Östersjön passerat vraket av ett segelfartyg på vattnet observerade han en avbräckt mast samt ett segel som låg och flöt. En masttopp stack upp ca 1 meter över vattenytan. Fartyget har alt att döma natten till söndagen kantrat. Vraket ligger i kurslinjen SV till V½ V. På 8 distans från sandhammarens fyr och utgör en stor fara för sjötrafiken.
1908-09-04 Fredag
Vraket har utmärkts av lotsverket med en bojmärke med intermittent ljuskaraktär som ligger söder om vraket. Vraket ligger på ca 17 meters djup S. 53 grader V rättvisande 5 distans från Sandhammarens fyr. Strömmen västvart. 2 master ligger synliga ca 1 meter över vattnet.
Aarstaein 1908-11-22
Ångbåtskollision vid falsterbo 081122 i natt kolliderade norska ångaren Aarstaein från Kritiania med Alma från Bergen. Aarstein fick så svåra skador att hon sattes på grund vid falsterborev. Alma fick hela bogen intryckt och avgick till Köpenhamn för att reparera. Aarstein kvarstår på grundet samt är vattenfyld. Besättningen har gått ombord på en switzerångare, som ankommit till olycksplatsen för att assistera. Kaptenen , båda styrmännen och maskinisterna vägrade dock att lämna fartyget. Det lär ha blivit förenat med stora svårigheter att få ångaren, som förde trälast av grundet.
William Baily 1909-03-09
Större ångare strandade vid Falsterbo rev. Kl 17:00 090309 strandade engelsk ångare William Baily lastad med stenkol. Besättningen ilandfördes i Skanör. Stark ostlig vind rådde.
Sandångare1909-04-13
Kollision mellan öresundsångaren och en dansk sand ångare. Då ångaren Sverige avgick kl 11:30 från Köpenhamn råkade den ut för ett missöde. När den skulle gå förbi den Danske sandångaren manövrerade den så illa att den kom mitt i Sverige och dess kurs. Sverige som var något försenad och som hadde hög fart rände med stäven mitt i den Danske sandångaren så att den klövs i två delar varvid de båda delarna omedelbart sjönk. På den Danska sandångaren befann sig 5 man vid aktern, och som gick i livbåten. Men 1 man befann sig på förskeppet och drogs ned i djupet. Men efter en stund återkom han till ytan och räddades. Det rådde starkdimma vid olyckan.
Ida 1909-04-13
Morgon strandade under dåvarande snöstorm strax väster om kåseberga Galeasen Ida av Ystad med kapten Joh.Bohlin på resa från Järnavik i Blekinge till Ystad med vedlast. Ida som troligen blir vrak är försäkrad. besättningen och dess last bärgades av kustbefolkningen.
De To Bröder 19-06-20
Galeasen De To Bröder av Sbvendborg har i söndags natt 090617 på resa från Helsingborg till Köpenhamn sjunkit utanför Charlottenlund. Galeasen sprang läck i sundet och besättningen försökte hålla fartyget läns tills Kl 24:00 varefter de av utmattning gav upp. De var då utanför Charlottenlund. De gick i livbåtarna och lade sig sidan om fartyget som efter en halvtimme sjönk. Galeasen står på 4½ fot med vatten och med masterna synliga över ytan.
Molkte 1909-09-05
Natten mellan söndag och måndag 090905 inträffade en kollision mellan 2 Tyska ångare Moltke och Karl Levers utanför Hammershus varvid ångaren Moltke av Menel gick till botten. Besättningen räddades. Kollisionen ägde rum i klart väder och anledningen vet man inget om. Carl Levers sågs ha fört två röda lanternor till tecken att den ej varit manöverduglig. Ång styrapparaten hade gått i sönder och man fick styra med den manuella styrapparaten. Antagligen har dessa lanternorna vilselett kaptenen Zollitsch på Moltke. Fartygen körde rakt mot varandra Därvid Moltke träffades på babords sida och revs upp och sjönk mycket hastigt. Besättningen på 15 man räddades på Carl Levers som endast fått obetydliga bog skador och ångade till Köpenhamn där besättningen fördes i land och sjöförklaring komma att avgivas.
Ellen 1909-10-06
Igår morse strandade den Norska skonerten Ellen med kapten J. Folmer hemma hörande i marstal och på resa från Danzig till Svendborg med råg under den rådande tjockan utanför Sandhammaren. Besättningen räddades med Sandhammarens livräddningsbåt. Bärgningsångaren Eol som igår em, inkom i Ystad hamn skall i dag avgå till platsen för assistera skonerten som mäter 45 reg ton. Sjöförklaring: Norske Ellen på väg från Danzig till Svendborg med last 4300 kg råg råkade ut för dimma ett par dygn samt natten mellan 5 och 6 Oktober fick känning av Sandhammarens mistlur. Efter en tid lättade dimman och Sandhammarens fyr blev synlig. Kl 03:00 den 6 Oktober sattes kursen till syd till sydväst. Rodret lämnades till en ung jungman medan skepparen och en besättningsman gick för att ta en 15 minuters fika paus. Strax där efter fick Ellen på grund. Handbloss tändes varvid Sandhammarens räddningsbåt observerade den nödställde och räddade de ombordvarande. 70 säckar våt och 50 säckar torr råg räddades. Ellen var vid grundstötningen 34 år.
Ceres 1909-11-09
SV vind, half storm, jämnmulen himmel med regn men dock siktbart. Skonerten kom för nära land och grundstötte. Landgrundet 4´NO om Sandhammarens fyr. Å landgrundet 4´NO om Sandhammarens fyr grundstötte den 9 november kl. 8 e.m. skonerten Ceres från Brantevik på resa från Gefle till Köpenhamn. Underrättelse om grundstötningen ingick till stationen kl. 11 e.m. och då från fartyget visades blossignaler, tillkallades räddningsmanskap och båtskjutsar, varefter utryckning skedde kl. 1.30 f.m. den 10 november. Livbåtens transport till stranden försvårades i hög grad genom intensivt mörker, regn och storm. Fartygets besättning, 5 man, räddades medelst livbåten." Hemmahamn Brantevik. Avgick från Gävle till Köpenhamn med splittved, stav. Grundstötte 1909-11-09
Roska 1909-12-05
091205 Under den dåvarande stormen strandade ett manlöst fartyg mitt för Bedinge. Det var skonaren Roska från Svendborg Danmark. Fartyget skulle från Kotka till London. Hälften av däckslasten var borta när det vattenfylda fartyget strandade på stenbotten vid Bedinge. Besättningen hade tidigare räddats av ångaren Tertia från Flensburg. Då haveristen kom från ett kolerasmittat område uppstod där tvekan om de medhjälpande skulle sättas i karantän. Men de gick ej ned i fartygets hytter. Telegram. Roskas besättning landsattes i Reval.
Erik 1909-12-08
Ångaren Erik hemmahörande i Slite slogsitu mot klipporna i Bornholm norr om Jons kappel, mycket tät dimma och regn rådde. Det inträffade den 8 December, kaptenen Andersson och maskinisten räddade sig uppe på klipporna som efter 1 timmes klättrande blev räddade Kl var då 12:30. De övriga räddade sig i en livbåt men som vid sjösättandet kantrade och slogs i sönder samtliga i livbåten omkom.
Saga 1909-12-20
Bergkvara barkskepp Saga med kaptenen Jonsson och tre mans besättning gick på revet vid Örnahusen 091220. Kl 18:15 blev de räddade av Sandhammaren räddningsbåt. Efter kl 22:00 var man åter i land Saga var lastad med stenkol och var på väg från England till Sölvesborg. Lämnade England 24 November - Lämnade Marstrand efter segelreparationer 13 December - Grundstötte vid Örnahusen 20 December. Saga utsattes för hård storm under hela hennes resa.
Arthus 1910-01-28
Strax före kl 23:00 i Fredags (100128) grunstötte norska ångaren Arthus från Holmstrand under rådande snöstorm på Falsterborevet. Tolv mans besättning lämnade fartyget i en öppen båt och blev efter 8 timmar upptagna i Drogden av en förbipasserande Dansk ångare och införd till Köpenhamn kapten Hartzberg, övermaskinisten och en matros kvarstannade ombord men hade bärgats av lots Arne i Lördags och förts till Skanör. Ångaren var på resa från Gent till Danzig med fosfat. Fartyget kan ej bärgas då den brutits tvärs över midskepps. Kaptenen och maskinisten och matrosen ligger fortfarande på sjukhuset i Skanör.
Florida 1910-11-09
Skonerten Florida strandade (101109) vid Falsterborevet vars fartygets botten revs upp och blev vrak. Hela besättningen räddades. Kapten N.Persson och 7 man som vid 10 tiden landsattes vid Skanör. Besättningens tillhörigheter räddades. Fartyget var på resa från Härnösand till Wismar med planklast vinden var hård samt sjöhävningen.
Okänd 1911-12-16
Nytt vrak utanför Falsterbofyrskepp. Kapten Ekenstéen befälhavare på Trelleborgsångaren kom Söndag fm till Malmö hamn. Han hade observerat ett vrak som man endast såg taket av en styrhytt. Observationen gjordes kl 07:20 ca 5.5 distans från Falsterbosfyrskepp under det mörka förhållandet så kunde man inte bedöma fartygets storlek.
Carolina 1912-07-01
Skonerten kom för nära land och grundstötte vid Landgrundet vid Örnahusen ca 5,5 distans NO Sandhammarens fyr, sannolikt till följd av felaktig bedömning av avståndet till land. Hemmahamn Oskarshamn. Avgick från Kalmar till Köpenhamn med trävaror. Grundstötte 1812-07-01.
Drei Gebrüder 1913-03-03
Galeas stötte på Landgrundet 5.5 dist. NO från Smygehuks fyr. Grundstötningen föranleddes av tjocka. Avgick från Rönne till Köpenhamn med Kaolinlera. Hemmahamn Bremen. Förlisninsgdatum 1913-03-03
Dagmar 1913-11-30
En bark grundstötte på Landgrundet (N.O. om Skillinge) i hård V.S.V-lig vind och regntjocka. Hemmahamn Fredriksstad. Avgick från S:t Petersburg (Ryssland) till Dundee (Skottland) med splittved. Grundstötte 1913-11-30.
Concordia 1914-05-27
"Frisk NO vind, mulen men siktbar luft. Fartygen kolliderade, därvid CONCORDIA sjönk.
CYRUS erhöll betydliga skador. Concordias vrak utgör ej någon fara för sjöfarten (40 m djup).
Cirka 11' SSV från Ystads fyr. (CYRUS hemort Riga)." Hemmahamn Marstal Danmark. Avgick från Emden Tyskland till Karlskrona med kolbriketter. Kolliderade 1914-05-27
Franziska 1928-03-38
Motorgaliasen Franziska strandade vid Sandhammaren 280328 p.g.a. lodning med korta mellanrum skulle utföras men så var ej fallet.
Anna 1928-11-01
Motorgaliasen Anna hemmahörande i Mariager med kapten Jensen sjönk på torsdagseftermiddagen i Kjöge bukt. Besättningen på 3 man bärgades av en Tysk ångare Anna var på väg från Köpenhamn till Stettin med last av järnskrot. Utanför Falsterbo hade den sprungit läck. kaptenen försökte vända tillbaka till Köpenhamn. Då vattnet steg så högt att motorerna stannade signalerade de efter hjälp. Efter en stund kom en Tysk ångare till undsättning. Tio minuter sjönk Anna. Anna har sjunkit i närheten av Bredgrundet. Vrakboj utsätts om möjligt på Fredag.
Adele 1928-11-17
Galeas sjunken vid Örnahusen. På Lördags eftermiddag sågs från Sandhammaren livräddningsstation en vit galeas som länsade undan NV tydligen med avsikt att söka nödhamn i Simrishamn. Men tyvärr nådde den inte så långt, åskådarna såg den plötsligt dyka ned i ett brott mellan 2 sjöar och som sedan slog ihop över dem, några spår efter galeasen sågs ej varvid frånlans vind rådde, eventuella lös inventarier måste ha drivit ut till havs. Vilken nationalitet eller besättningsantal vet man inget om. där fartyget sjönk är det så djupt att masterna ej sticker upp. Lotsångaren från Malmö är på plats för att sätta ut ev en vrak boj. Den hastiga förlisningen skedde ca 2 distans öster om Örnahusen. Tysk motor seglare Adele som sjönk under stormen (281117 em) vid Sandhammaren. Genom skepps mäklarfirma Kvisks och Dahl framgav de sådana upp gifter att Aurora menar att det var motorseglaren Adele som var på res från Bremen till Ystad med kalisalt men ej hörtsav sedan fartyget. 13 November lämnat Holtenau. Varför man med all sannolik kan antaga att det var detta fartyg som förolyckades vid Sandhammaren. Fartyget var hemmahörande i Hude i Oldenburg och var lastad med 200 ton kalisalt till sydskånska köpmanaktiebolaget i Ystad. Besättningen utgjordes av kapten Ikels och 2 besättningsmän. Vraket har som bekant ej anträffats.
San Matteo 1937-01-29
Ångaren San Matteo förlist med 35 man besättning i Östersjön. En sönderslagen Räddningsbåt påträffad. Rederiet C.K Hansen mottog ett telegram från skeppsredaren Matteo Ccudi i Catania med anmodan att efterlysa ångaren San Matteo IV som den 27 januari lämnat Gedynia och sedan dess ej avhörts. Det Danska rederiet satte sig omedelbart i förbindelse med hammerens fyr på Bornholm Helsingör och Skagen men ingenstädes hade man observerat San Matteo IV. Det ända som påträffats var den sönderslagna livbåt vars tillhörde San Matteo IV och det anses att hon förlist med hela sin besättning. San Matteos IV som lastade 8000 ton gick genom Öresund söder ut den 15 januari och stötte då på grund vid Ven men lyckades ta sig flott efter några timmar. Den var då på väg till Gdynia.
Allan av Aalborg
Dansk motorgaleas förlist mellan Trelleborg och Falsterbo. Motor galeasen Allan av Aalborg om 50 nettoregisterton, som var på resa från Nakskov till Gdynia med last av järnskrot, sprang vid 10 tiden på söndagsmorgonen 371212 läck och sjönk vid Blenheimsgrundet i farleden mellan Trelleborg och Falsterbo. Fartyget gick till botten mindre än 10 minuter, och den 3 man starka besättningen hann nätt och jämt gå i livbåten. Helsingborgs ångaren Oswin som befann sig i närheten, tog ombord galeasens besättning. Livbåten krossades mot Oswin sida men ingen av de ombordvarande skadades. Oswin införde där efter besättningen till Trelleborg. Vraket står med båda masttopparna synliga i farleden och är därmed en fara för övrig sjötrafik.
Irene 1938-01-07
Skonaren Irene grundstöte vid Revhusen efter avgång från Ystad 380105 kl 11.00 Efter att ha passerat östra piren så fick Irene ett maskinhaveri därvid nödankring var nödvändig. Efter reparation återgick Irene med maskin ut från Ystad därvid åter ett maskinstopp uppstod och ännu en nödankring var nödvändig. Men vid nödankringen höll ej ankarkättingen utan Irene drev in mot revhusen och slogs i sönder mot revet. Tremastaren Irene av Stockevik mätte 165 ton och kom från Graasten till Ystad för bunkring av disel 380103. Kaptenen hette I.H Nordgren. Vid utseglingen rådde där hård vind och Lots fans om bord.
Catharina 1938-02-07
Kl 21.45 Kolliderade en Grekiskt och en Hollendskt ångare varav den grekiska ångaren gick till botten.Samtliga räddades av det fyrskepp som låg vid Adlergrundet vid Bornhollm. Den Hollenska ångaren hette Pluto och den Grekiska hette Catharina. Kollitionen uppstod 1 distans NV om Adlergrundet. Två Tyska bogserare förde Pluto mot Sassnitz men pga av Plutos djupgående så gick det inte att dra in henne i ham. Utan den fick dras på grund vid Mukran.
Junker Ju86K 1938-05-18
Kl 14.00 Störtade ett nyinköpt bomblan Junker 86K, 22 distans SO om Trelleborg. Ombord fanns tre man, bla svenska kaptener piloten Lillér och spanaren Björsell båda tros ha omkommit. Stora delar av planet har bärgats av fiskare och marinen. Planet startade från Dessau Östar Tyskland kl 12:30 och skulle landa på Bulltofta. Flygplanet ligger på ca 50 meters djup.
Alotar 1938-08-29
Finskt motorfartyg Alotar förliste strax efter 22:00 (380829)efter kollision 3.5 dist SV om Smygehamn (I farleden till Trelleborg) Efter att ha kolliderat med ångaren Dagny av Mariehamn. Besättningen uppgick till 11 man där av 3 omkom där bland styrmannen och maskinmästaren. Alotar från Töfsala agent Helsingfors mätte 300 ton ock var lastad med gips på väg från Steven i Danmark till Kotga. Förbi passerande fartyg sägs ha sett masttopparna ligga strax under ytan.
Retriver av Gullholmen 1938-11-05
Tidigt på morgonen gick motorskonaren Retriver av Gullholmen på grund mot eldsten utanför Karlskrona.Varvid efter en stund gick till botten. Tjocka och dåligt väder rådde under morgonen. Retriver var lastad med 124 ton råg. Besättningen utgjordes av tre bröder, Olén av Gullholmen, kapten var Ernst Olén som befälhavare. Resan gick från Falkenberg till Stockholm,Utlängans räddningsstation kom till undsättning.
Imanta 1939-09-04
Minsprängdes den Lettiska ångaren Imanta som var på väg från Riga till Limhamn med gips. Minsprängningen skall ha ägt rum utanför Falsterbo rev SO från fyrskeppet 55´18 12´46 Imanta mätte 1,233 brutto ton och var byggd 1903 rederi Valsts Kugupar Valde.
Varpost 704 1939-12-30
Tysk örlogsbåt drev på grund vid Skånes sydkust. Ett Tyskt marinfartyg Varpost 704 har under lördagsmorgonens våldsamma snöstorm grundstött på en av revlarna utanför stranden öster om Gislövshamn. Fartyget har en besättning på 38 man. Av dessa försökte 6 simmande ta sig iland med hjälp av en gummibåt. 5 Klarade sig varav 1 var livlös vid framkomsten till Trelleborgslasarett, dit de infördes. Vid ett samtal som TT korspondens haft med de 5 vid Trelleborgs lasarett framgick det att de först stött på grund men där efter gått fott. Kort efteråt, ungefär vid 5 tiden på morgonen tog fartyget emellertid åter botten och blev stående ca 500 meter från stranden med fören rakt mot land. Räddningsbragd av lotsarna: Den största av de i Trelleborg stationerande lotsbåtarna under befäl av Percy Falkman lyckades under förmiddagstimmarna trots de största svårigheter rädda samtliga återstående ombordvarande. Om räddningsarbetets svårigheter får man en god föreställning då man efter en av lotsarna på väg att deltaga i räddningsarbetet vräktes på grund utanför Brosjödal där den måste överges. Vid förfrågan på lasarettet i Trelleborg meddelades att där inlagts 34 man från det förlista tyska marinfartyget. De flesta av dem hade åtagit sig förfrysningsskador, och någon direkt fara för livet ansågs ej föreligga för någon. Fruktansvärda strapatser för de nödställda: En föreställning om de svåra strapatser, som besättningen från det Tyska marinfartyget fått genomgå, får man av en redogörelse för räddningen av en av de skeppsbrutna vilken lämnat arbetet av lantbrukaren Alfred Nilsson i Bäste. Han var på väg till ladugården vid sjutiden på morgonen, då han från stranden hörde hög rop. Hr Nilsson tog sig mot den hårda blåsten ned till strandkanten och påträffade där en tysk matros, som var alldeles utmattad. Stöd av Hr Nilsson kunde den skeppsbrutne med möda ta sig fram till gården. När Hr Nilsson strax där efter åter gick ned till stranden påträffade han ännu en ung man. Denne var klädd kavaj. För övrigt var han alldeles naken. Han föreföll nästan livlös. Kort därpå kom en lastbil till platsen och fortsatte räddningsarbetet. Med denna fördes tre personer till lasarettet. Fartyget överges som vrak och besättningen återvänder hem. Trelleborg 1940-01-01 .Alla formaliteter är nu enligt TT klara beträffande den på lördagsmorgonen utanför Gislövs strandmark strandade tyska patrullbåten Varpost 704. På nyårsafton besöktes strandningsplatsen av Svenska och Tyska militärmyndigheter, Varvid det överenskommas att överge fartyget såsom vrak. På tisdagen äger en högtidlighet rum i Trelleborg, då stoftet efter de två omkomna Tyska flottisterna föras om bord på ett Tyskt örlogsfartyg, vilket erhållit särskilt tillstånd att för detta ändamål anlöpa Trelleborgs hamn. Hela besättningen medföljer på onsdagen detta fartyg till Tyskland. På nyårsafton framfördes från officiellt tyskt håll till lotsarna i Trelleborg ett tack för den vackra räddningsbragden. Nyårsaftonen och nyårsdagen uppehöll sig en hel liten flottilj Tyska fartyg med att från vraket bärga vad som bärgas kunde.
Två svenska flygplan 1942-06-04
Två flygplan kollider strax öster om Ystad. Den ene föraren räddade sig i fallskärm i sjön, den andre landade oskadad. 1942-06-04 under övningsskjutning mot luftmål till sjöss utanför Skånes Sydkust på torsdagsförmidagen kolliderade två flygplan av hittills outredd anledning. Föraren i ett av planen, som var ensitsigt, räddade sig med fallskärm och togs upp av en trålare. Det andra planet nödlandade på ett fält. Besättningen var oskadad. Flygvapnets haverikommission har rest till olycksplatsen. Olyckan ägde rum strax öster om Ystad och det var på kronans eget fält ute vid Nybro det ena planet nödlandade. Den trålare, varpå den andre flygare upptogs, var på ingående till Ystad och befann sig alldeles i närheten av den plats, där han med sin fallskärm landade i vattnet.
Cosmopolite 1943-01-29
Holländare minsprängd utanför Trelleborg Holländska motorseglare Cosmopolite minsprängdes på fredagen 430129 kl. 09:30 ca 4 distansminuter öster om Trelleborg. Maskinrummet vattenfylldes men fartyget höll sig flytande. Av de 6 ombordvarande skadades 3 personer vid explosionen. Kaptenens unga hustru skadade sig svårt medan 2 besättningsmän skadade sig lindrigt. En av flottans Vedettbåtar kom till undsättning och förde de skadade till Trelleborgs lasarett. 2 man stannade kvar om bord på Cosmopolite. Man räknar med att för haveristen in till Trelleborgs hamn. Cosmopolite som lastar 190 ton var på resa tom från Malmö till Bornholm. På Torsdagskvällen hade man för tjockans skull gått in till Trelleborg. Därifrån fortsattes resan kl. 09:00 på fredagen varvid en halvtimme senare olyckan inträffade. Senare meddelades att fartyget gått till botten. Det höll sig flytande i ca 3 kvart efter explosionen. De kvarvarande räddades av en fiskebåt från Trelleborg. Cosmopolite ligger på ca 15 meters djup. Besättningen kvarstannar i Trelleborg i avvaktan på order från rederiet. En lanterna har anbringats vid vrakets ene mast som sticker 2 meter över ytan och lyser med ett vit sken. Sjöfarande uppmanas att iakttaga största försiktighet, när de passerar vraket.
Elna 1943-06-07
Elna strandad på flaged utanför baskemölla. Fartyget vattenfyldes, besättning 7 man räddades. Under intensiv tjocka och svåra brottsjöar inne vid land strandade i går eftermiddag(430607) kl 15:30 alldeles invid Baskemölla, fyrmastade motorskonaren Elna från Brantevik. Bärgning av Elna anses ej utsiktslöst. Det beryktade klippgrundet flaged (50 meter från land) har även skördat en Holländsk brig och dess besättning som den 6 November 1876 grundstöte och slogs i sönder.
Engelskt flygplan
Tre främmande flygplan havererade i Skåne Två Engelska, varav ett vid Sandhammaren, och ett Tyskt. Försvarsstaben meddelar ett antal främmande flygplan flög vid skilda tider natten till tisdagen in över Skånes väst och sydkust. Luftvärnet på ett flertal platser öppnade eld. Två flygplan som senare konstaterades vara Engelska hade efter nödlandning havererat. Det ena flygplanet som försökte nödlanda sydöst om Lanskrona fattade vid nedslaget eld och förstördes. Det andra planet landade på vattnet några hundratal meter söder om Sandhammaren och sjönk. 1943-08-24 Kl 02:00 gick det havererade Engelska bombplanet ned Öster om Sandhammarens fyr och ca 1.5 km från land. Samtliga 7 man blev räddade. Planet sjönk efter 1 timme strax efter att hjälp anlänt planet ligger på 10 meters djup.
Messina 1944-02-15
Skonare minsprängd i Kämpinge bukten besättningen har räddats utan allvarligare skador. Tremastade skonaren Messina av Stockevik minsprängdes kl 07:15 på tisdagen 440215 i Kämpingebukten. Fartyget bogserades in mot Falsterbokanalen men sjönk kl 09:30 Öster om farleden in till kanalen 1000 meter från land. Besättningen har räddats och förts i land. Ingen har fått några allvarligare skador. Messina som mätte 241 bruttoton var byggd 1896. Redare är Karl Hildor Isberg från Stockevik.
Amerikanskt bombplan 1944-09-12
Flygstrid utanför Trelleborgs hamn Amerikanskt bombplan störtade brinnande i havet. Endast en av de ombordvarande har kunnat räddas. En luftstrid utkämpades på tisdagsmiddagen den 12 över havet utanför Trelleborgs hamn. Striden, vars sista skede utspelades på låg höjd och kunde iakttagas från land slutade med att den Amerikanska flygande fästning brinnande störtade i havet på svenskt territorialvatten, medan den förföljande Messerschmittmaskinen snabbt vände och satte kurs söderut. Marinens vedettbåtar gick med högsta fart till sjös från Trelleborg, och det dröjde inte länge förrän en av de vände och kom in till hamn med flaggan på halv stång. Båten medförde liket av en Amerikansk besättningsman från planet samt den ende överlevande, en ung löjtnant i Amerikanska flygvapnet, tydligen var detta planets förare. Efter behandling ombord på vedettbåten kryade löjtnanten snart på sig så pass att han själv kunde gå från vedettbåten till den kajen där ambulans väntade och som förde honom till Garnisionssjukhuset i Malmö. Han föreföll ha kommit helt oskadad från äventyret, som kostade hela hans besättning. En svärm vedettbåtar fortsätter ännu på eftermiddagen att finkamma området där olycka ägde rum.
Flygplan 1945-02-27
Flygplan störtade i havet vid Kivik. En kraftig smäll och oljefläckar är det enda spåret.
Under flygningen mellan Malmslätt och Bulltofta under Tisdagseftermiddagen den 27 Februari måste ett jaktflygplan på grund av väderleksförsämring i östra Skåne omdirigeras till Rinkaby för landning. Radioförbindelse upprätthölls med flygplanet. En stund efter det order givits om landning vid Rinkaby meddelade flygplanets förare per radio att han gått igenom molnen och befann sig över vattnet. Strax därpå upphörde radioförbidelsen. Från Kivik uppfattade något senare motorljud från havet vilket tystnade efter en kraftig smäll. Spaningar igångsattes omedelbart genom marindistriktet försorg och med fiskebåtar som sökte hela natten. På dagen sattes även ett tiotal flygplan in. Flygspaningen har upptäckt oljefläckar omkring 12 km öster om Simrishamn men något spår av flygplanet har hittills icke anträffats. Spaningarna fortgår. Föraren var fänrik K.L Åkerman. Han är född 210801 och är hemmahörande i Lomma.
Öst Bornholm 1945-08-07
Danskt fartyg minsprängt vid Falsterbokanalen därvid omkom befälhavaren och tre man skadade. På måndags förmiddag 450806 minsprängdes det Danska fartyget ÖstBornholm ca 3 distans SÖ om Falsterbokanalen. Fartyget var under bogsering från Bornholm till Köpenhamn och fördes av bogserbåten till Falsterbokanalen. En av flottans vedettbåtar beordrades omedelbart till platsen. Minsprängningen ägde rum kl 10:20 ca ¾ distans Ö om grundet Klapperåsen. Fartyget befann sig vid tillfället under bogsering från Nexö till Köpenhamn och skulle ej passera kanalen utan använda den minsvepta 5 meters leden runt Falsterbonäset. Det var den Danska bogserbåten Bien, som utförde bogseringen. Från Falsterbokanalen transporterades de sårade vidare till Trelleborgs lasarett. Den omkomne kapten I.Clausen var under den Tyska ockupationen känd som en av de djärvaste deltagarna i den illegala trafiken. Angående minsprängningen av motorfartyget ÖstBornholm meddelar rederiet att fartyget träffades vid bombfällningen mot Nexö och senare bärgades av Svitzers. Det var nu på väg till Aalborg för att repareras på varv. Minsprängningen ägde rum genom att en mina exploderat under akterskeppet. Fartyget sjönk så hastigt att man icke hann sätta ut livbåtarna. Vid det kraftiga rycket i bogserlinan på grund av explosionen blev bogserbåten Bien något skadad men dock inte värre än att den kunde komma ÖstBornholms besättning till hjälp. Den omkomne kapten Clausen försvann under explosionen. Bien stannade kvar en stund på olycksplatsen för att söka efter honom men utan resultat. Därefter satte Bien kurs mot Sverige varifrån rederiet underrättades om olyckan.
Goldi 1947-08-07
Fartygskatasrof utanför Kåseberga: Goldi av Nexö sjönk efter brand ombord besättningen togs upp av Sveabolagets Skriner. Sent natten till Torsdagen observerade invånarna i Kåseberga ett brinnande fartyg ett par distansminuter ut till sjöss. Livräddningsstationen allamerades och sände ut en båt men de kunde inget göra hela båten var över tänd, besättningen hade redan räddats av ett förbi passerat fartyg. Vid 02:00 sjönk det övergivna fartyget (470807) Goldi var på väg från Kalundborg till Allinge med gödningslast. Elden hade uppstått genom en olyckshändelse vid på tändning av ett fotogen kök. Svea bolagets ångare Skiner passerade olycksplatsen, tog upp de tre besättningsmännen, vilka senare landsattes på Trelleborg redd. De berättade att de måste lämna fartyget utan att få med sig deras personliga tillhörigheter, medan de lyckades rädda en del skeppspapper. De fördes på torsdag eftermiddagen till Rönne i en stationerad Dansk fiske båt. Goldi var försäkrad för 55000kr. Fartyget sjönk på ca 10 minuter och står på ca 10 famnars djup, och masttopparna står ändats några meter under vattenytan. Vraket utgör en fara för sjötrafiken därvid kommer den att märkas ut med en boj, innan vidare åtgärder vidtages.
Vera av Gdynia 1947-10-03
Polsk ångtrålare på grund utanför Ystad (Lilla Herrestadgrundet) Under den hårda västsydvästliga vinden gick i går kväll mellan 19:00-20:00 en polsk ångtrålare på grund ca 500 meter utan för Ystads hamn. Fartyget förmodas vara Vera av Gdynia men namnet hade under fredags kvällen ej kunnat fastställas, p.g.a. lotsarna ej kunnat borda ångtrålaren i den hårda sjön. Vera sitter emellertid mycket hårt fast vid lilla Herrestadsgrundet. Senare på kvällen lyckades lotsarna föra iland två man, besättningen som uppgår till 20 man varav 14 Holländare och sex polacker. Lotsarna hämtade ytterligare fyra av besättningsmännen och som de båda tidigare iland fördes.
Else 1958-05-28
Skillinges Else i kvav kollision utan för Abbekås. De 7 ombord räddades från masterna. En dramatisk klättring i masterna blev räddningen för den sju man starka besättningen på fyrmastade skonaren Else av Skillinge i går eftermiddag den 28. Efter en våldsam kollision med Helsinborgsångaren Alster ca 5.6 distans söder om Abbekåsudde gick nämligen Else till botten på mindre än sex minuter och besättningen han nu varken sätta några livbåtar i sjön eller än mindre tänka rädda några tillbehörigheter. Helsinborgsångaren undkom oskadad och fortsatte sin färd efter att ha lämnat haveristens besättning i Trelleborg. Alstern var på väg till hemstaden för att bunkra då den rände med stäven in i mötande Elses styrbordsida, strax för om halvdäck. Positionen var vid olycktillfället 55. 17.7 N 13.6.7. O och djupet uppgår till ca 28 meter. Else var på resa från Lübeck till Södertälje för att lasta och hade nordlig kurs vid kollisionen. Sikten var 2 distans och det var tämligen disikt när olyckan inträffade. Besättningen på Else ville inte föregripa utredningen och var förtegen om de närmare omständigheterna vid olyckan, då Y,A kontaktade lotsstationen i går kväll. Man berättade att tre man däribland befälhavaren kapten Tuve Larsson från Skillinge befann sig på däck när kollisionen inträffade, medan de övriga fyra ombordvarande bland dem styrman Albert Andersson från Skillinge sov under däck om babord. Det var vår smala lycka att vi inte befann oss under däck om styrbord, där bl a kajutan ligger. När olyckan skedde, berättar styrman Andersson. Då hade vi fyra som låg under däck säkert inte klarat oss. Den häftiga stöten väckte oss omedelbart. Alsterns stäv rände med våldsam kraft rätt in i vår sida, och vi hann bara kasta på oss underkläderna och störta upp på däck. Sedan fick vi och våra tre kamrater klättra i riggen över till Alstern. Vi hann inte sätta i livbåten i sjön och inte heller tänka på att rädda några personliga tillbehörigheter, allt gick till botten. Alstern hade hunnit stanna och var under backning när kollisionen inträffade, medan Else låg nästan stilla, men trots detta blev sammanstötningen oerhört kraftig. Förutom av kapten Larsson och styrman Andersson bestod besättningen av tre jungmän, lättmatros, kock. Två av jungmännen är Bo Persson, Klippan och Sven Hansson , Karlskrona. Resterande är tysken Vordan Austel, en Finländare och en Lettländare. Lotsförman Thor Hallonsten, Trelleborg var den förste som tog hand om besättningen när den kom till Trelleborg och det var också han som ledde det första förhöret. Representanter för mäklaren fick ombesörja att de sju ganska medtagna besättningsmännen fick nya kläder. Else var en av de tre sista fyrmastarna i Sverige och byggd av ek i Nakskov (Danmark) 1920. Den har gått i Östersjöfart med strölaster och ägdes av skeppsredare Johan Hjalmar Thorsson, Skillinge sedan 7 år tillbaka. Tidigare har Else tillhört Estland, Oskarshamn och Bohuslän. Båten var på 400 ton dw. Den nuvarande besättningen hade inte seglat med varandra mer än ett par veckor, men kaptenen Larsson var ombord för tredje året. Det var den första stora sjöolyckan för hans del under cirka 40 år till sjöss. Alstern är på 9.870 ton och byggd i England och tillhör rederiaktiebolaget Atos i Helsingborg. Lundgren och Börjessons rederier, samt går i trampfart.
Riberssund 1958-12-27
Strandade bogserbåt blir vrak i lilla Beddinge. Bogserbåten Riberssund gick på grund 581227. Riberssunds befälhavare kapten Nils Åke Tegelberg från Malmö uppgav att den täta tjockan och strömförhållanden orsakade haverierna. Trots kursändring 5 grader syd vid Ystad blev avdriften för kraftig till följd att den stora strömsättningen var nordvart. Grundstötningen kom fullständigt överraskande. Mycket stort hål har Riberssund och en hoptryckt maskin.
Othelia 1959-12-01
I den hårda sydostliga vinden som stundtals uppmätte till 20 m/s seglade vattenfyld med obrukbar maskin motorgaliasen Othelia av Lörby i Blekinge vid 01:30 i tisdags gick hon rakt upp mot land vid mossby 13 km väster om Ystad. De kraftiga sjöarna drev haveristen hårt på grund där hon slutligen blev liggande med stark slagsida. De 3 ombordvarande fartygsägare och kapten Algot Ohlsson, 19 årige förstemaskinist Rolf Persson 16 årige jungman Sven Göran Persson samtliga hemmahörande i Sölversborgstrakten bärgades efter en dramatisk räddningsaktion med raket lina av brandkåren.
Sascha II 1962-11-25
Motorseglaren Sascha II som natten till 25 november bogserande med motorseglaren Dannerik båda tillhörande dykaren Helmuth Winter från Stockholm gick på grund strax öster om Ystad och bröts natten till 621209 totalt sönder av den grova sjön. De kom från Bornholm (Hasle). Vrakdelarna vräktes upp på land och ligger utspritt 300 meter längs stranden. Sascha II ligger strax väster om strandterassen i Nybro. Vrak resterna och motorn står på stenbotten. Sascha II var på 170 ton dw.
Sandön 1975-01-03
Eldhärjade lastfartyget Sandön sjönk i fartygsleden sydväst om Kåsehuvud. Mitt i den livligt trafikerade fartygsleden mellan Bornholm och Sydöst Skåne på 17 meters djup, ligger idag lastfartyget Sandön från Skärshamn. Fartyget kan utgöra en fara för sjötrafiken innan det märks ut och det är inte otänkbart att vraket måste bärgas. Det är resultatet efter helgens sjödrama utanför Kåsehuvud då Sandön fattade eld och gick till botten. Sjödramat utanför sydost Skåne började strax efter midnatt, natten till Lördagen den 3. Då upptäckte en styrman ombord på Sandön, som befann sig söder om Smygehuk i hårt väder, att det luktade brandrök. Det brann i maskinrummet. Strax efteråt gick det automatiska brandlarmet. Då var det redan försent att försöka släcka elden. Vid ett tiden på Lördagsmorgonen den 4 sändes nödsignaler på radion. Därefter fick besättningen på 8 man skyndsamt utrymma båtens innandöme. Man sände upp nödraketer från däck och satte livbåten i sjön. Bl a fanns det risk för att elden skulle nå en oljetank på 4000 liter. Ett Ryskt örlogsfartyg och en SJ-färga kom till det brinnande fartygets hjälp. Besättningen räddades över till tullkryssaren TV 256. Då hade elden spridit sig över hela akterskeppet. De åtta skeppsbrutna fördes in till Ystad. De var alla oskada men hade inte hunnit få med sig sina personliga tillhörigheter. Det rådde länge oklarhet om vilken last Sandön, som är på 1265 ton dw. Inte ens kaptenen viste vad lasten bestod av. Slutligen visade det sig att den utgjorde av ett inte alltför eldfarligt foderämne. På Lördagsförmiddagen den 4 kom bogserbåten Sjollen från Malmö ut till Sandön, men kunde inte göra något åt fartyget som fortsatte att brinna och driva. Släckningsförsöken misslyckades och det gick inte att bogsera fartyget i den hårda sjön. Vid 13:00 på Lördagen kantrade Sandön. Hela akterskeppet var då utblåst av branden och vattnet strömmade in genom ventilerna på babords sida. 3 kvart senare gick sandön tillbotten med aktern före. Positionen var 3.75 distansminuter sydväst om Kåsehuvud..